Om jag var en snickare...

Dagens ämne: Dålig hörsel, missförstånd











Plats:    Planty, Kraków, Polen
Tid:       Våren 2008


Jag och en numera nära vän (då nyfunnen) vandrar, under en slags skolresa, runt i parken Planty i centrala Kraków. Efter att ha upptäckt att ingen gillar oss och att vi bara har varandra är detta vad vi gör om dagarna: vandrar mållöst runt i en stad vi inte känner till. Men vi lät oss inte gå ner oss. Istället sjöng vi, drog oerhört dåliga skämt, och sa om vartannat "Va?" då vi båda hör dåligt (en om kanske enda anledningen till att vi inte borde umgås. Men hur viktigt är det med kommunikation egentligen?).

Konversationen nedan är fritt skriven efter vad som verkligen hände. FICTION alltså, nästan...

Jag: Johnny Cash är bra. Gillar du honom?
Vän: Va?!
Jag: Johnny Cash är bra! Gillar du honom?!
Vän: Jodå.
Jag (sjunger): If I were a carpenter...
Vän (sjunger): ... and you were a lady!

Jag: Va?
Vän: And you were a lady!
Jag: Va?! Förlåt jag hör inte
Vän: OCH DU VAR EN DAAAM!
Jag: Jaha, haha!

Vän (sjunger): If I were a carpenter...
Jag (sjunger): ... and I were a lady!
Vän (sjunger): ... would you marry me anyway?
Jag (sjunger): ... WUUD YOU HÄV MAJ BEJBIII!

Vän: Nej.
Jag: Jo? Så går den!
(Sjunger): SKULLE DU HA MITT BA-AAARN LA-La-la!

Vän: Nej, det skulle jag inte.
Jag: Nähä...

(Båda fortsätter pr omenaden i tystnad)



Ingen lust

Dagens ämne: O-roligheter

Nej, jag orkar helt enkelt inte. Jag är inte på humör. Jag tänker inte vara rolig. Jag tänker vara o-rolig. För det värsta är ju att man måste uppdatera en blogg (trots att jag då jag känner att inspirationen sviker, inte borde göra detta, med tanke på mina läsares upplevelse, som ska vara maximal. Men alla andra, riktiga, bloggare fyller ju på sin blogg med irrelevanta, ointressanta, bastanta och konstanta inlägg. Så jag borde väl?).

Så bara för att fylla på - kvantitet före kvalitét, som tjockisen sa - med något tänker jag skriva upp det tråkigaste jag just nu kan finna i min tillvaro:



1. Kärlekskval

Genom att ha klarat sig relativt bra mot favoriten Osäkerhet i kvalet till Kärleks-VM, går
Mattias nu äntligen någorlunda självsäkert in i turneringen. Vad han dock inte räknat med
är uppstickaren Obesvarad Kärlek som nog kan bli en väldigt svår, om inte oslagbar mot-
ståndare i tävlingen. Det gäller att försöka få grepp om situationen. Men oddsen verkar låga.

Vet du hur det kommer att gå? Spela på Ladbrokes och se om DU tar hem storvinsten!

2. Helgjobb

Desperata försök till inkomst genom att Bus-eller-godis:a grannskapet, gå Påsk-kärring,
ta på sig tjocka magen och Dräkten Den Röda (DDR) och vara obekväm med barn. Men
inte får han OB, nä?

3. Hungern
Provins i fd. Sovjet-staten där restaurangerna är få att finna. Letar du tillräckligt
länge kanske du hittar en langosvagn med "Smålänningen".
Den tycker jag minst illa om, men den är också bra för ekonomin.

4. Beslutsångest

En vanlig del i mitt liv. Jag har ännu en gång beslutat mig för att ha ångest över diverse
ting. Detta kan jag avslöja är ett ganska bra trick för att skriva fruktansvärt bra sång-
texter. Det är ju ändå bara Per Gessle som är glad när han skriver låtar.
Och se hur det gick för honom. Fy fan för slingor i håret!

5. Morgonfrilla

På tal om Per Gessle och mitt nuvarande hårtillstånd (Ja, jag får faktiskt ha hår):

Ordet får mig osökt att tänka på Frukostfralla. Det är ju nästan samma ord. Och med tanke på
att jag inte hunnit äta frukost än, samt med tanke på punkt 3 här ovan är det nog det
bästa jag kan göra just nu. Som en vän sagt är det viktigt med ett högt näringsintag.
Och tröstätande är väl en bevisat bra metod för att dämpa ångest?



Efter maten:

Så var plötsligt flera av ovanstående punkter lösta med en  enda handling. Det lönar sig kanske att blogga fast man inte har lust ändå? Med tanke på antalet uppdaterande inlägg per dag borde ju en riktigt aktiv bloggare vara den människan i världen som har minst problem, eller hur?

Så grattis BlondinBella, du är fläckfri! Pongos motsats! Min motsats! Jag är alltså en hund!

Operation: "Var det inte det du ville?"

Jag har fått chansen att skaffa mig exotiska vänner - en chans jag tagit. Dessa människor, eller varelser är de som inte gillar mörker på sommaren. De föredrar att salta morgondrycker, istället för som vi "dricka di å edd faud å liasom sörpla i oss de gingom tennårna mi ejn såckårbijd imellan" (Di ej gutt! Som en annan, mindre exotisk vän till mig brukar säga när han gillar något). Dessa varelser från de norra poltrakterna drar sig inte för att barbariskt ha ihjäl boskap när de på uråldrigt vis jagar djuret ifråga... ja... ut på en motorväg! Det behövs kanske ingen tydligare beskrivning? De är Norrlänningar, såklart!

Om lite mer än en månad åker jag upp för att spendera lite kvalitétstid med dem. Men allt är inte som de tror... som Han tror...

I ett tidigare inlägg kan ni få läsa om hur jag mötte den första utav dem (Han) och hur han på sätt och vis formade den person jag är idag. Han är säkert stolt över att ha fått hjälpa en liten skåning. Men vad som avslöjas i detta inlägg hade han aldrig räknat med... MIN PLAN!

Den kära Norrlänningen som det står om i inlägget nedan kommer, för att underlätta, att kallas för "D".
"J" står för "Jag, han som skriver denna mangifika, roliga blogg, men vars förmåga att använda styckerfördelning korrekt är av svagare karaktär".


Det kommer att gå till så här:

Scen 1: Tågstationen, Boden, kl 06:45

D står trött och väntar på det anländande tåget.
J hoppar med misstänksamt lite packning av tåget, och vinkar glatt åt sin vän.

J: "Haaaj! Hur är det med dig?" - han ler stort, och D som inte är på humör så tidigt tar det som en pik.
D: "Ser jag trött ut är det för att du valt ett så dumt tåg att komma med..."
J: "Ja, jo jag vet. Jag är ju lite sen nu... Men det fanns inte mycket annat att välja på. Jag får skynda mig helt enkelt!"
D: "Skynda dig? Jag måste i vilket fall hem och lägga mig, måste vila för jobbet i natt"
J: "Haha, ja! Eller hur!" 
(J blinkar överdrivet med ena ögat, vilket gör hans konstigt valda sarkasm tydligare)
D: "Jaha?..." - D förstår ingenting - "Ska jag ta din väska eller?"

De går båda över den snöklädda perrongen, J glatt studsande och D oförstående efter, med släpande steg.

Scen 2: Lägenheten, Boden, kl 07:05

J går först in genom dörren och försvinner in. D står förundrat kvar i dörren. "Ska han bara klampa in sådär?"

J: "Aaaah! Skönt att vara hemma! Mhm, hem ljuva hem...."
(J sträcker på sig, gäspar nöjt och slår sig sedan bekvämt ner i soffan)
D: "Fan vad konstig du verkar? Hur beter du dig?"
J: "Jag? Förlåt... jag ska skärpa mig... måste anstränga mig mer! Hur hade du lagt dig i soffan?"
D: "Va? Sorry men jag orkar inte med dig just nu... jag går och lägger mig i min säng..."
(D försvinner in i sovrummet)
J: "Ja, ta den du! Det är lugnt, jag kan ta soffan här!"
(fortfarande med en misstänksamt glad ton)

D somnar snabbt och när han vaknar har han glömt bort allt det underliga som hänt under morgonen

Scen 3: Badrummet, lägenheten, Boden, kl 14.56

D kommer in i badrummet och ser J framför spegeln. Han kan inte riktigt se vad J har för sig men antar att han rakar sig eller något liknande.

J: "God morgon sjusovaren!"  (forfarande med ryggen mot D)
D: "Jo, gomorron..."
J: "Ja, jag försökte hålla jämt med dig, du. Men jag har inte vanan att dra ut så länge på sömnen om dagarna. Det lär ju i och för sig bli lättare nu när jag börjar med jobbet och så..."
D: "Jobbet? Har du skaffat dig ett jobb?"
J: "Haha! Men lilla du? Vi har väl jobbat i flera år?"
D: "'Vi'? Jag, menar du?"

Då vänder sig J om. D får till ett förskrämt ljud när han ser J's ansikte, och ramlar nästan baklänges mot toastolen.

J
(glatt): "Nå! Vad tycker du?"
D: "VAD FAN HÅLLER DU PÅ MED?!"

J har klätt sig i mörkt lösskägg, målat på skäggstubb på kinderna, satt på sig bruna linser och färgat håret i samma färg som D's och tuperat det på ett skrämmande vis. Han har till och med ritat dit diverse födelsemärken som kan hittas i D's ansikte, och med ett antal klämmor dragit bak ansiktet, för att efterlikna D's smalare asiatliknande ögon. Vad D ser framför sig, är alltså en kopia av sig själv.


D: "Fan, vad du skräms! Du ser ju sjuk ut!"
J: "Nu ska du väl inte klanka ner på ditt eget utseende? Jag tycker det börjar likna något det här" (J vänder sig om och studerar stolt spegelbilden) "Det var ju lite jobb att få ihop allt som behövdes, och få rätt med det och så... Men å andra sidan blev det ju inte så mycket packning att ta med!"
D: "Nähä?"
J: "Nä, jag har ju allt här!"
D: "Ursäkta, men nu får du faktiskt förklara. Du skrämmer mig."
J: "Men lilla vän, var det inte det du ville?"
D: "VAD?!!!!"
J: "Att jag skulle bli som du!"
D: "Men vad fan? Ge dig!"
J: "Men? Jag trodde ju det.. Jag har ju fixat allt. Ända sedan den där kvällen när du började forma mig, min personlighet, så har jag ju planerat allt. I flera år! Du står för så mycket av den jag är"
D: "Vadå till exempel?!"
J: "Jamen den här t-shirten! Kolla, det är Nirvana!"
D: "Det där är Curt Cobain... Nirvana är bandet..."
J: "Oj... shit. Men jag ska byta den så fort jag kan! Jag lovar!"
D: "No need, man... Men jag fattar inte... Vadå 'fixat allt'?"
J (stolt): "Precis allt!"
D: "Va?"
J: "Till att börja med: dina ex. Avbryt mig inte nu, låt mig förklara. Dina ex, dina före detta flickvänner. Jag har spenderat lite tid med dem!"
D: "VA I HELVETE SÄGER DU?!"
J: "Jamen brusa inte upp dig sådär. Jag tänkte bara att om ska jag kunna bli som du, precis som du, så måste jag ju ha upplevt samma saker som du. Jag har spenderat tid med dem helt enkelt. Ja, förutom min syster då, för henne har jag ju umgåtts med sedan jag föddes. Så jag kände inte att det var nödvändigt."
D: "Men USCH!"
J: "Ja, inte på det sättet förstår du väl. Nej, jag har suttit ner med dina ex och rett ut gammalt groll. Fått allting fixat. Bra va? Jag var ju tvungen att gå igenom grälen först, för att få med allt i mina erfarenheter.. men nu är allt bra igen"
D: "Men skoja!"
J: "Ja, sen är det ju karriären. Jag har vart lite på Max, gjort en ansökan till stewart-utbildningen i Stockholm. Men det gick inte så bra som för dig. Jag får jobba på det..."
D: "Men nu är du fan läskig! Är du sjuk elller?!"
J: "Din mor och far. Jag har hängt lite med dem... tja... vad mer. Just det! Dödat en ren har jag gjort!"
D: "Men dra åt HELVETE!!" (D rusar ut ur badrummet och vidare genom lägenheten)

J
(skriker efter D): "Men hallå? Så farligt är det väl inte? Du vänjer dig! Vi ska ha det jättebra tillsammans! Hallå?"
D (på väg ut ur ytterdörren): "Sjuka jävel!!"
J: "Men! JAG HAR JU FÖRMINSKAT MIN PENIS OCKSÅ!"




RSS 2.0