"När hade du tänkt åka till Australien?"
Ja du, unga vuxna svensk som gått ut gymnasiet alt. tar en paus från högskolan... aldrig faktiskt. Om det största i mitt liv ska bli en resa till ett land där man på så kallad engelska säger "Hondarrr" till Honda och "littlier" till tjockisar som har gått ner i vikt, så håller jag mig nog hellre hemma. Att åka och titta på små björnar i träd som våldtar varandra till döds, hoppande rådjur som har sina barn i pungen och giftiga insekter på hotellbadrummet, det lockar inte så där väldans mycket.
Vad jag har förstått så går en typisk Australien-resa ut på att åka samma rutt som andra svenskar. Man stannar på samma ställen som andra svenskar, äter med andra svenskar, hoppar bungy jump med andra svenskar, sufar dåligt med andra svenskar, knullar med andra svenskar, röker på med andra svenskar andra svenskar ANDRA SVENSKAR!
Att hoppa bungy jump måste för övrigt vara det mest värdelösa som finns. Du betalar för att känna samma sak som om du skulle ta livet av dig genom att hoppa från en bro, med undantaget att när du äntligen kommit till ro med ditt beslut, när dödsångesten har lämnat dig och du har lämnat dig själv i ödets händer - Du ser ljuset, Jonathan - ja då slungas du upp igen, tillbaka till verkligheten och din mediokra resa runt en ö dit fångar förpassades när man inte visste vad man skulle göra med dem.
- Jonathan Mac Lloyd, rätten finner er skyldig till åtta mord, och ni skall därför transporteras till Australien omedelbart
- Herr domare, som herr Mac Lloyds försvarare yrkar jag på hängning.
- Ja, snälla herr domare, häng mig! Häng mig!
- Kommer inte på fråga, sådana avskyvärda brott som ni begått skall med all rätt bestraffas efter deras grymhet. Du kommer att åka runt med unga vuxna svenskar. Det bjuds på rafting, skydiving, surflektioner och... bungyjump.
- NEEEEEJ! HÄNG MIG HÄNG MIG!
- Du kommer att skjutsas runt i en splitter ny Hondarrr.
- Popluggen har talat.
Vad jag har förstått så går en typisk Australien-resa ut på att åka samma rutt som andra svenskar. Man stannar på samma ställen som andra svenskar, äter med andra svenskar, hoppar bungy jump med andra svenskar, sufar dåligt med andra svenskar, knullar med andra svenskar, röker på med andra svenskar andra svenskar ANDRA SVENSKAR!
Att hoppa bungy jump måste för övrigt vara det mest värdelösa som finns. Du betalar för att känna samma sak som om du skulle ta livet av dig genom att hoppa från en bro, med undantaget att när du äntligen kommit till ro med ditt beslut, när dödsångesten har lämnat dig och du har lämnat dig själv i ödets händer - Du ser ljuset, Jonathan - ja då slungas du upp igen, tillbaka till verkligheten och din mediokra resa runt en ö dit fångar förpassades när man inte visste vad man skulle göra med dem.
- Jonathan Mac Lloyd, rätten finner er skyldig till åtta mord, och ni skall därför transporteras till Australien omedelbart
- Herr domare, som herr Mac Lloyds försvarare yrkar jag på hängning.
- Ja, snälla herr domare, häng mig! Häng mig!
- Kommer inte på fråga, sådana avskyvärda brott som ni begått skall med all rätt bestraffas efter deras grymhet. Du kommer att åka runt med unga vuxna svenskar. Det bjuds på rafting, skydiving, surflektioner och... bungyjump.
- NEEEEEJ! HÄNG MIG HÄNG MIG!
- Du kommer att skjutsas runt i en splitter ny Hondarrr.
- Popluggen har talat.
"Popluggen har talat..."
Syfte
Jag tänkte försöka mig på ännu ett tema. Teman i denna blogg, vet jag av erfarenhet, består inte alltid. Men det kan ju vara schysst med lite friska vindar. Istället för i kategorin "Hat är ett starkt ord" kommer jag nu att placera pretentiösa, bittra, konstaterande inlägg under en ny kategori: "Popluggen har talat". Inlägg som enbart är drivna av hat - och inte bara av irritation och viljan att berätta att någon tycker fel - kommer självklart fortsättningsvis att finnas under "Hat är ett starkt ord"-kategorin. Likaså kommer mat-inlägg som vanligt att placeras under "Mat är ett starkt ord".
Historien bakom namnet
Efter den första timmen, den första dagen på universitetet i Kalmar bestämde jag mig för att gå fram och prata med någon. Jag såg mig omkring och en bit bort, rökandes i ett hörn, lade jag för första gången märke till Mr Crack. Till skillnad från min långa lugg (numera avklippt) var hela hans kalufs i axellängd, och iklädd den obligatoriska bandanan och en Hendrix t-shirt såg han onekligen ut som en rock-kille. För att inte tala om hela hans framträdande som sa "Fuck you, jag är här för att bli full".
Jag gick fram till Mr Crack, ställde de obligatoriska frågorna:
- Var kommer du ifrån? Ska du gå journalistik?
- Eskilstuna. Ja.
Jag kopplade genast Eskilstuna till bandet Kent.
- Kenthatare?
- Varken gillar eller hatar...
På kvällen blev vi fulla i varandras sällskap och tids nog blev vi vänner. Någonstans på vägen anammade Mr Crack ett uttryck. Det var vid tillfällen då jag kommenterade något, kritiskt lade fram min åsikt eller bara bittert konstaterade fakta. När jag gjort så sa Mr Crack: "Popluggen har talat..."
Jag tänkte försöka mig på ännu ett tema. Teman i denna blogg, vet jag av erfarenhet, består inte alltid. Men det kan ju vara schysst med lite friska vindar. Istället för i kategorin "Hat är ett starkt ord" kommer jag nu att placera pretentiösa, bittra, konstaterande inlägg under en ny kategori: "Popluggen har talat". Inlägg som enbart är drivna av hat - och inte bara av irritation och viljan att berätta att någon tycker fel - kommer självklart fortsättningsvis att finnas under "Hat är ett starkt ord"-kategorin. Likaså kommer mat-inlägg som vanligt att placeras under "Mat är ett starkt ord".
Historien bakom namnet
Efter den första timmen, den första dagen på universitetet i Kalmar bestämde jag mig för att gå fram och prata med någon. Jag såg mig omkring och en bit bort, rökandes i ett hörn, lade jag för första gången märke till Mr Crack. Till skillnad från min långa lugg (numera avklippt) var hela hans kalufs i axellängd, och iklädd den obligatoriska bandanan och en Hendrix t-shirt såg han onekligen ut som en rock-kille. För att inte tala om hela hans framträdande som sa "Fuck you, jag är här för att bli full".
Jag gick fram till Mr Crack, ställde de obligatoriska frågorna:
- Var kommer du ifrån? Ska du gå journalistik?
- Eskilstuna. Ja.
Jag kopplade genast Eskilstuna till bandet Kent.
- Kenthatare?
- Varken gillar eller hatar...
På kvällen blev vi fulla i varandras sällskap och tids nog blev vi vänner. Någonstans på vägen anammade Mr Crack ett uttryck. Det var vid tillfällen då jag kommenterade något, kritiskt lade fram min åsikt eller bara bittert konstaterade fakta. När jag gjort så sa Mr Crack: "Popluggen har talat..."
