Kastaom

För något år sedan fick jag nys om en släkting, några generationer bak, som tydligen fanns med ombord på det ganska kända, sk. osänkbara skeppet Titanic. Hade jag fått reda på detta ännu tidigare, si sådär när jag gick i lågstadiet hade jag nog dött då jag var en riktig entusiast. Jag och en kompis brukade rabbla fakta som: Hur många som överlevde, hur många som var ombord, vid vilket klockslag Jack stack sin penis i Rose osv...

Men nu fick jag alltså reda på det för ett par år sedan då både intresset och mina kunskaper avtagit en hel del. Men ändå coolt, tänkte jag. Så dök ämnet släktforskning upp på släktmiddagen för en vecka sedan och jag började tänka närmre på det hela. Borde jag vara stolt?

Faktum är att min släkting, Herr Lundström, var man samt reste i 3:e klass. Och ser man då på hans förutsättningar att överleva så är de ganska små. För det första: "Kvinnor och barn först", för det andra "Nej, tyvärr. Då ni reser i tredje klass har ni inte betalat för plats i livbåtarna. Vänligen stå kvar innanför den låsta grinden och hoppas på tur."

Alltså borde han inte överlevt? Vad gjorde min släkting för att få en plats i livbåten egentligen? Jag och min far spekulerade i hurvida troligt det kan vara att han faktiskt kastade kvinnor och barn överbord för att själv ro vidare mot Amerikat. Jag kommer så klart aldrig få reda på hur han bar sig åt, men misstankarna är stora. Jag vill inte ha ett svin i släkten!

Ännu en tragisk del i historien är att han länge försökte övertala sina svärföräldrar att få ta med sin Branteviks-flicka på resan. Trots att detta inte gicks med på så stack de ändå, båda två. Och gissa vem som dog?