Till Johannes

Jag är så trött. Och nu menar jag inte sömnig. Nej, jag är så fruktansvärt trött på folk som ler! Vad är det att gå runt och vara så fruktansvärt glad? Vad är det folk njuter så jävla mycket av att de tvunget ska fläka upp sina höstligt torra, söndervittrade läppar, och i tron om att det ska göra gott, skylta med sina sneda jävla i-hopp-om-att-pojkvännen-stannar blekta tänder så fort man råkar passera dem?! VA?!

Man kan inte ens gå ner på ICA och köpa sina Findus färdigrätter utan att någon jävla solskensstråle ska sitta där i kassan och kvittra fram ett "59,50 tack. Kvitto?"
"NEEEJ!!!"

Inte blir det bättre av att man kommer hem och tror sig kunna få lugn och ro. Nej nej. Då slår man på Idol och hoppas få se lite krossade drömmar, besvikna miner och ren SMÄRTA! Och till en början verkar allt bra. Folk verkar så känslomässigt instabila efter sina uppträdanden att de får tårar i ögonen.
"Gråt, gråt gråt" tänker jag "Snälla gråt!"
Men icke! "Jag är så lycklig, så kär" trycker de fram, och börjar LE under tårarna.
VAD ÄR DET FÖR FEL?! VARFÖR ÄR DU LYCKLIG?! NÅGON AV DINA KOMPISAR KOMMER ÅKA UT IKVÄLL! KANSKE DU TILL OCH MED!

Reza. Vad fan är det med denna Reza?! Kan hon säga annat än "Tack", "Nice" eller "Jag är så klad"
Hon stod och log där på scenen fast hennes familj är 10,000 mil bort. Vad är det?! Jag får ju ägna hela kvällen åt att rösta på alla de andra deltagarna så att denna tacksamma naivist kan åka ut och sluta le!

Allt kändes så bra förut. I somras kunde jag stå och kolla på ett barn och få det att gråta. Nu verkar de tycka om det, och ler mot mig om jag går förbi. Detta måste få ett slut. Alla leenden, allt solsken. Det är november för fan!
Nej, jag får ta saken i egna händer. Nästa gång det händer att någon ler mot mig ska jag trycka upp dem mot närmsta träd, ta fram min galna blick och häftigt flåsa dem i ansiktet:

"Vad... i ditt liv... är så frrrrrrruktansvärt bra att du kan gå här och leeeee åt det? VA?! Tooooorrrrka bort det där äckliga smilet från ditt ansikte innan jag gör mig olycklig på dig."

Sen ska jag spotta dem i ansiktet och knäa dem i magen.
Hej.




Ps. Glöm inte att läsa Norrlandsbloggen som numera skrivs av min kära vän Frilansaren Julia Persson. Hon är så söt!

Kommentarer
Postat av: Johannes

Jag är förvirrad.

2009-11-24 @ 16:07:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0