Fröken Målfält

Dagens ämne: Utskällningar

Jag satt här och hade ganska tråkigt, suckade lite... såg mig omkring i rummet... blåste en bubbla med spott i munnen. OJ! Plötsligt var det som om jag slungades genom livet, tillbaka 10-11 år och till min skolbänk i lågstadiet. Där sitter jag, en ganska söt pojke som än inte har gjort för stora hyss eller börjat med gelé i luggen. Jag har bergis en av skjortorna på mig. Det var på den tiden då mamma lade fram kläder för morgonen som jag snällt tog på mig, säkert utan att ens kolla vad det var. Inte för att det var fel på mammas val av kläder, hade jag gjort det själv hade det nog blivit katastrof (vilket ingen unge i den åldern, på den tiden skulle ha brytt sig om) men det var bara så det var. Det var bara det jag ville ha sagt.

   I vilket fall måste jag ha sett väldigt snäll ut, fint kammad, kanske var frisyren lite skadad av morgonens lek, men ändå fint kammad. Under morgonstunden pratade hon mycket, fröken Målfält. Och det var inte det att hon var tråkig.Vad jag minns berättade hon väldigt ofta om intressanta saker (jag kommer aldrig glömma när hon nämnde sex för oss), men jag kunde nog sitta sådär och bara drömma mig iväg ibland. Stirra rakt ut i luften som jag fortfarande kan göra.

   Av någon anledning valde jag denna morgon dock att krydda denna själsliga utflykt med att blåsa lite bubblor av spott i munnen. Ni vet hur man gör? Inte? Då har jag en liten ramsa som gör det lättare att lära sig!

Spottbubble-ramsan

Samla spottet fram i mun
Gör sen som med bubbelgum
Öppna läpparna en bit
Skjut sen tungan framåt dit
Luften ska sen utåt nätt
 //:Blubblor blåsas fram så lätt:\\  

   Hur som helst. Där satt jag glatt ovetande om vad som komma skulle och blåste mina små bubblor. Vem vet vad jag tänkte på. I vilket fall slogs den tanken snabbt bort då jag hör fröken Målfält ryta till. Och det var en dam som kunde ryta det här. "SEEEE TILL Å GÅ UT Å SSSSPOTTA UT DET DÄR INNAN JAG BLIR RIIIIIIKTIGT FÖRRREBANNAD!"

   Med ens var jag som lamslagen av rösten som hade kommit emot mig. Mot mig! Jag? Som är så snäll? Jag klarar inte av att få skäll! Fröken kan inte mena allvar? Dessa små bubblor? Först var jag besviken på mig själv. Jag klarade inte av att få skäll! Sen blev jag arg, på henne. När hon skulle förklara för alla ovetande i klassen vad jag gjort för fel överdrev hon något så stort, så ja, jag blev förbannad. Hon vände sig till alla i klassen: "Så här sitter han" sa hon och smaskade upp en riktig loska fram i mun. Slog den fram och tillbaka mellan läpparna med ett groteskt ansiktsuttryck, som för att visa hur motbjudande min handling hade varit.

"Gör sen som med bubbelgum..." viskade jag tyst för mig själv.


Kommentarer
Postat av: Malin

Haha. Dagens läsning!!

2009-07-19 @ 19:27:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0