En bra fest - rent ekonomiskt
Dagens ämne: Flyt - rent ekonomiskt
Innan jag börjar vill jag klargöra att i bloggen tubbyshow.blogg.se, under inlägget "Poker", finns att läsa en full redogörelse för hur hela flyt-systemet fungerar. Ha dock i åtanke att detta bara är en teori och att jag avsäger mig all sammankoppling med dessa galna tankar. (Jag har en egen teori om hurvida man har flyt eller inte. Den kallas tur och otur).
I vilket fall, i förrgår hade jag flyt - rent ekonomiskt!
Det var lördag och då jag gått upp i ottan hela veckan sov jag ut. Till kl 15 om jag inte minns fel. Oerhört skönt det där med att sova. Men vad jag märkte till min besvikelse, är att även om du går upp så sent som kl 15 så kan det kännas lika jävligt som om du hade gått upp 05.30 (vilket jag gör, ja). Det kan trots den sena timmen göra riktigt ont i kroppen när du tvingar upp den ur din trygga bädd. På tal om bädd har jag ju en flickvän nu. Men hon har inte sovit i min säng än. Hon håller sig till sitt fodral. Men jag är ganska säker på att jag under nätterna kan höra hur hon flyttar sig närmare mig. Vi liksom dras mot varandras värme.... ah! Oerhört härligt det här med att vara kär! Men nu till ämnet. Jag hade flyt.
Jag vaknar och gör inte mycket annat än att flytta vitvaror innan jag kommit in i den här "det-är-nog-dags-att-börja-göra-sig-i-ordning-för-festen"-tiden. Alltså de timmar innan festen då allt man har i sikte är att ta sig till det fordon som ska ta en till festen och allt som ska göras dessförinnan. I vilket fall, här börjar flytet:
Något som har sett ut som lättöl (vilket brukar drickas till middag i mitt hus) och stått framme i köket, visar sig vara starköl när min pappa säger: "Här är några öl till dig ikväll. Vill du ha dom tre?" Förvånad svarar jag "Ja, tack!"
Vidare kommer det faktiskt en liten period, som sträcker sig från ca. 18.50-19.23, då jag har extremt oflyt. Jag ser på klockan att jag beundrat min spegelbild lite för länge, och jag och min syster - som jag ska sällskapa med till fordonet - bestämmer oss för att cykla. Vidare hittar jag ingen cykelnyckel till cykeln jag tänkt använda (problem!) och vi tvingas därför dela cykel. Inget emot att dela cykel, det kan vara riktigt trevligt. Men att i en väldigt stressad situation skjutsa någon på vad som känns som världens sämsta cykel är nog aldrig kul. Med 13 minuter till godo börjar jag trampa, och upptäcker till min förskräckelse att cykeln inte kommer någonstans! Nej, det är snarare som om jag sitter på någon slags maskin som suger kraft ur en, och ger sken av att då och då röra lite på sig.
Efter en cykelfärd mest bestående av meningslöst trampande och utstötande av ord som f****, k**cykel osv. osv. kommer vi då fram till fordonet. Och jag är svettig, och jag är arg. Och stadens tågstation är full av fula människor som ska på cruising. Jag kommer i alla fall på tåget och blir glad igen när jag öppnar kvällens första (gratis) öl.
För att gå direkt till flytet och undvika onödiga historier går vi till LL's hus i staden jag anlänt till. LL är en vän. Mer behövs inte sägas.
Parentes: (För att du, LL, ska slippa fråga så står det första L:et för det ställe du tillbringat det senaste året på, och det andra L:et för ditt förnamn).
Hos LL består flytet av att jag FÅR massa saker. Direkt när jag kliver över tröskeln till min väns rum så börjar han kasta sina ägodelar över mig. Som en del av ett byte vi tänkt genomföra får jag en L-jacka (väldigt fin). Och som en direkt följd av att LL har stora fötter får jag ett par skor jag länge spanat in på hans hylla. Och inte är det nog med detta, jag ska även få låna vad som enligt LL är "Den bästa bok han läst", och detta gör jag med glädje!
Resterande flyt kom på festen som vi efter en mindre förfest gick/gled till. Av en ren impuls då tjejerna på festen strök mig genom håret sa jag: "C, vill du klippa mig?"
Parentes: (C är värdinnan för festen. Om du undrar varför du givits ett C i denna blogg så svarar jag: Det stavas väl med C?" - Puss).
Och genast börjar det så smått diskuteras om hur min blivande frisyr ska se ut. Två personer ur gruppen med kvinnor som befinner sig på partyt får uppdraget att klippa mig på lägenhetens enda toalett. Pga. detta faktum var det en del kissnödiga gäster som fick ta att när de satt ner och tömde blåsan sin, så satt jag och blev klippt bakom ett duschdraperi. För att komma till saken vad gäller flyt fick jag alltså här en gratis klippning. Väldigt bra. Och för att vara på en fest måste jag säga att det blev bra. Det blev helt okej.
Vidare består flytet under kvällen av två gratis tequilashots på baren DG där vi bestämmer oss för att tillbringa en bit av natten.Det sista som kan nämnas som flyt - rent ekonomiskt - är att jag blev nekad att komma in på stadens enda nattklubb, och därmed slapp betala 100 spänn för skiten.
Det var allt om mitt flyt en lördag kväll. Hoppas det gav något. HAHAHAHA!
Ha det bra. Puss
Innan jag börjar vill jag klargöra att i bloggen tubbyshow.blogg.se, under inlägget "Poker", finns att läsa en full redogörelse för hur hela flyt-systemet fungerar. Ha dock i åtanke att detta bara är en teori och att jag avsäger mig all sammankoppling med dessa galna tankar. (Jag har en egen teori om hurvida man har flyt eller inte. Den kallas tur och otur).
I vilket fall, i förrgår hade jag flyt - rent ekonomiskt!
Det var lördag och då jag gått upp i ottan hela veckan sov jag ut. Till kl 15 om jag inte minns fel. Oerhört skönt det där med att sova. Men vad jag märkte till min besvikelse, är att även om du går upp så sent som kl 15 så kan det kännas lika jävligt som om du hade gått upp 05.30 (vilket jag gör, ja). Det kan trots den sena timmen göra riktigt ont i kroppen när du tvingar upp den ur din trygga bädd. På tal om bädd har jag ju en flickvän nu. Men hon har inte sovit i min säng än. Hon håller sig till sitt fodral. Men jag är ganska säker på att jag under nätterna kan höra hur hon flyttar sig närmare mig. Vi liksom dras mot varandras värme.... ah! Oerhört härligt det här med att vara kär! Men nu till ämnet. Jag hade flyt.
Jag vaknar och gör inte mycket annat än att flytta vitvaror innan jag kommit in i den här "det-är-nog-dags-att-börja-göra-sig-i-ordning-för-festen"-tiden. Alltså de timmar innan festen då allt man har i sikte är att ta sig till det fordon som ska ta en till festen och allt som ska göras dessförinnan. I vilket fall, här börjar flytet:
Något som har sett ut som lättöl (vilket brukar drickas till middag i mitt hus) och stått framme i köket, visar sig vara starköl när min pappa säger: "Här är några öl till dig ikväll. Vill du ha dom tre?" Förvånad svarar jag "Ja, tack!"
Vidare kommer det faktiskt en liten period, som sträcker sig från ca. 18.50-19.23, då jag har extremt oflyt. Jag ser på klockan att jag beundrat min spegelbild lite för länge, och jag och min syster - som jag ska sällskapa med till fordonet - bestämmer oss för att cykla. Vidare hittar jag ingen cykelnyckel till cykeln jag tänkt använda (problem!) och vi tvingas därför dela cykel. Inget emot att dela cykel, det kan vara riktigt trevligt. Men att i en väldigt stressad situation skjutsa någon på vad som känns som världens sämsta cykel är nog aldrig kul. Med 13 minuter till godo börjar jag trampa, och upptäcker till min förskräckelse att cykeln inte kommer någonstans! Nej, det är snarare som om jag sitter på någon slags maskin som suger kraft ur en, och ger sken av att då och då röra lite på sig.
Efter en cykelfärd mest bestående av meningslöst trampande och utstötande av ord som f****, k**cykel osv. osv. kommer vi då fram till fordonet. Och jag är svettig, och jag är arg. Och stadens tågstation är full av fula människor som ska på cruising. Jag kommer i alla fall på tåget och blir glad igen när jag öppnar kvällens första (gratis) öl.
För att gå direkt till flytet och undvika onödiga historier går vi till LL's hus i staden jag anlänt till. LL är en vän. Mer behövs inte sägas.
Parentes: (För att du, LL, ska slippa fråga så står det första L:et för det ställe du tillbringat det senaste året på, och det andra L:et för ditt förnamn).
Hos LL består flytet av att jag FÅR massa saker. Direkt när jag kliver över tröskeln till min väns rum så börjar han kasta sina ägodelar över mig. Som en del av ett byte vi tänkt genomföra får jag en L-jacka (väldigt fin). Och som en direkt följd av att LL har stora fötter får jag ett par skor jag länge spanat in på hans hylla. Och inte är det nog med detta, jag ska även få låna vad som enligt LL är "Den bästa bok han läst", och detta gör jag med glädje!
Resterande flyt kom på festen som vi efter en mindre förfest gick/gled till. Av en ren impuls då tjejerna på festen strök mig genom håret sa jag: "C, vill du klippa mig?"
Parentes: (C är värdinnan för festen. Om du undrar varför du givits ett C i denna blogg så svarar jag: Det stavas väl med C?" - Puss).
Och genast börjar det så smått diskuteras om hur min blivande frisyr ska se ut. Två personer ur gruppen med kvinnor som befinner sig på partyt får uppdraget att klippa mig på lägenhetens enda toalett. Pga. detta faktum var det en del kissnödiga gäster som fick ta att när de satt ner och tömde blåsan sin, så satt jag och blev klippt bakom ett duschdraperi. För att komma till saken vad gäller flyt fick jag alltså här en gratis klippning. Väldigt bra. Och för att vara på en fest måste jag säga att det blev bra. Det blev helt okej.
Vidare består flytet under kvällen av två gratis tequilashots på baren DG där vi bestämmer oss för att tillbringa en bit av natten.Det sista som kan nämnas som flyt - rent ekonomiskt - är att jag blev nekad att komma in på stadens enda nattklubb, och därmed slapp betala 100 spänn för skiten.
Det var allt om mitt flyt en lördag kväll. Hoppas det gav något. HAHAHAHA!
Ha det bra. Puss
Saker man skulle klara sig utan
Dagens ämen: Min sentimentala sida
Nu ska jag lista saker jag ser framför mig som jag hade klarat mig gallant utan:
1. Mitt ps2 som jag aldrig använder
2. TV-n som mest ger ifrån sig brölande reklamfilmer
3. DVD
4. TV-box
Detta är alltså vår TV-hörna här hemma jag sitter i. Och det slog mig nu att det skulle kunna vara en utmärkt umgås-hörna istället. Vi har en kamin (en fin sådan), sköna soffor (ni vet som sovit här efter en fest, eller hur?) och ett bord och en stor fåtölj med fotpall. Allt som behövs för en mysig hörna alltså. Ett stort plus är ju att det är öppet upp till taknocken och att det däremellan sitter fina takbjälkar.
Nu undrar ni, "Har den här killen jobbat som mäklare eller?" och så svarar jag: Nej!
Men jag har faktiskt praoat på en mäklarfirma, två gånger. Fråga mig inte varför, jag kan bara svara på att andra gången hittade jag inget annat och fick gå tillbaka dit jag kom från. (Nej inte det småländska höglandet).
Men på tal om kaminer som ju har en hel del med eld att göra. Jag kom att tänka på en gammal vän, som vi här kan kalla för RP, så som jag vill minnas honom. En hel del mindre snälla människor hade känt igen honom som BF men detta var jag aldrig del av. Denne RP hade jag hängt ihop med sedan jag gick hos dagmamman, och jag måste säga att det var han som gav mig den där barndommen full med upptåg, påhitt, och hyss (som man säger där jag kommer ifrån). Självklart var även andra personer del i detta, och jag tackar er, men nu är vi inne på RP. Första gången jag var hemma hos RP minns jag att han bodde i ett konstigt hus där köket låg på övervåningen. Detta kunde jag inte alls förstå. Och hur kunde nedervåningen bara vara ett litet rum med en trappa upp? Vad gjorde de med resten av huset? Vilket slöseri! I vilket fall minns jag att vi spelade ett uråldrigt TV-spel. Sådant där man kopplar ett tangentbord in i TV och styr med Joystick. Sådana är väl rätt värdefulla idag? Efter TV-spelet kommer jag ihåg att vi tog ett helt paket kalaspuffar, gick till närmsta träddungen, som kom att bli vårt tillhåll, och åt allihop...
I det där huset bodde RP ett tag. Men senare flyttade han ut på landet. Kanske var det därför han blev lite mer galen. Jag vet inte hur stort tidshoppet är, men vi går några år framåt. Det som nu hade öppnat sig för oss var upptåg på en helt ny nivå! Mopeder. Vi var inte 15, för då hade det inte alls varit spännande. Men vi kan ha varit 12-13, kanske. RP hade i vilket fall av någon anledning redan börjat handla med mopeder. Det mesta som brummade, small, eller gick på bensin fascinerade honom, och gör det nog än idag. Jag kan nämna motorerna kort för att sedan gå vidare in på det jag egentligen ville komma till. Utan för RP's hus fanns en grusväg. Den kan inte har varit mer än 100 meter lång. Där körde vi fram och tillbaka på knappt startbara mopeder flera dagar i veckan. Problemet, och senare källan till att jag så gott kan skratta åt det hela, var bara att man var tvungen att springa igång mopeden han för tillfället hade i sin ägo. Detta tog för oss mindre starka pojkar lite tid och när mopeden äntligen var igång hade man nästan nått slutet på grusvägen. Då var det alltså bara att vända om och börja om från scratch. Jag kom nu på en annan sak vi brukade göra, som jag hoppas att han mamma aldrig kom på. RP hade privilegiet att ha ett luftgevär hemma. Och så fort vi såg att hans mamma lämnat grusvägen med bilen satte vi igång. Vi gick igenom loppmarkanden som stod i dvala inne i deras stall och tog fram diverse porslinsfigurer vi kunde hitta. Sedan ställde vi upp dem på gården och sköt huvudet av söta små rådjur och kaniner. Väldigt kul tyckte vi.
Jag kommer nu fram till en period ännu lite efter mopedtiden. Eller gick de kanske lite in i varandra? Men detta var i vilket fall eldperioden. Av någon anledning hände det just i en liten by utanför den stad jag själv bor i. Här bodde bl.a RP men även flera av mina dåvarande vänner. Vi fick på något sätt tag på bensin eller annan välbrinnande vätska, stack en bit utanför byn och hällde ut det över marken. Sedan tände vi eld på det och var som i extas! Vem gillar inte att elda liksom? Speciellt barn måste ha något speciellt för det här. Eller så vågar de bara få utlopp för det på ett helt annat sätt. Som äldre lär man ju sig att det är farligt. Och skulle man gå runt och tända eld på saker skulle man ju bli utsatt för häxjakt och häktad av polis för cykelstöld.
Jag vet inte om det var så stor poäng i hela den här historien. Men jag vet att jag kommer att minnas våra upptåg alltid.
Detta var bara en bråkdel, och jag vet att sätter jag mig ner och tänker en stund kommer säkert fler att dyka upp ur minnet. Idag umgås jag inte längre med RP. Det är som med alla, att man går ett steg ifrån varandra i taget. Han hamnade lite fel ett tag, och vi pratade ändå. Sen försvann han ett tag, och vi sågs då och då. Nu hälsar han inte när vi ses på tåget längre. Antagligen tycker han att jag blivit en konstig typ som har konstiga kläder och ägnar sig åt helt fel saker. Men jag kommer som sagt alltid minnas gott om honom, om allt vi gjorde och hur bra det var.
Det som kan sägas vara en slutpoäng med det hela är väl att när jag får barn, vilket jag faktiskt väldigt gärna vill någon gång i framtiden, så ska jag göra mitt bästa för att de ska få ha en riktig barndom, med något mer än saker man skulle klara sig utan.
Hej.
Nu ska jag lista saker jag ser framför mig som jag hade klarat mig gallant utan:
1. Mitt ps2 som jag aldrig använder
2. TV-n som mest ger ifrån sig brölande reklamfilmer
3. DVD
4. TV-box
Detta är alltså vår TV-hörna här hemma jag sitter i. Och det slog mig nu att det skulle kunna vara en utmärkt umgås-hörna istället. Vi har en kamin (en fin sådan), sköna soffor (ni vet som sovit här efter en fest, eller hur?) och ett bord och en stor fåtölj med fotpall. Allt som behövs för en mysig hörna alltså. Ett stort plus är ju att det är öppet upp till taknocken och att det däremellan sitter fina takbjälkar.
Nu undrar ni, "Har den här killen jobbat som mäklare eller?" och så svarar jag: Nej!
Men jag har faktiskt praoat på en mäklarfirma, två gånger. Fråga mig inte varför, jag kan bara svara på att andra gången hittade jag inget annat och fick gå tillbaka dit jag kom från. (Nej inte det småländska höglandet).
Men på tal om kaminer som ju har en hel del med eld att göra. Jag kom att tänka på en gammal vän, som vi här kan kalla för RP, så som jag vill minnas honom. En hel del mindre snälla människor hade känt igen honom som BF men detta var jag aldrig del av. Denne RP hade jag hängt ihop med sedan jag gick hos dagmamman, och jag måste säga att det var han som gav mig den där barndommen full med upptåg, påhitt, och hyss (som man säger där jag kommer ifrån). Självklart var även andra personer del i detta, och jag tackar er, men nu är vi inne på RP. Första gången jag var hemma hos RP minns jag att han bodde i ett konstigt hus där köket låg på övervåningen. Detta kunde jag inte alls förstå. Och hur kunde nedervåningen bara vara ett litet rum med en trappa upp? Vad gjorde de med resten av huset? Vilket slöseri! I vilket fall minns jag att vi spelade ett uråldrigt TV-spel. Sådant där man kopplar ett tangentbord in i TV och styr med Joystick. Sådana är väl rätt värdefulla idag? Efter TV-spelet kommer jag ihåg att vi tog ett helt paket kalaspuffar, gick till närmsta träddungen, som kom att bli vårt tillhåll, och åt allihop...
I det där huset bodde RP ett tag. Men senare flyttade han ut på landet. Kanske var det därför han blev lite mer galen. Jag vet inte hur stort tidshoppet är, men vi går några år framåt. Det som nu hade öppnat sig för oss var upptåg på en helt ny nivå! Mopeder. Vi var inte 15, för då hade det inte alls varit spännande. Men vi kan ha varit 12-13, kanske. RP hade i vilket fall av någon anledning redan börjat handla med mopeder. Det mesta som brummade, small, eller gick på bensin fascinerade honom, och gör det nog än idag. Jag kan nämna motorerna kort för att sedan gå vidare in på det jag egentligen ville komma till. Utan för RP's hus fanns en grusväg. Den kan inte har varit mer än 100 meter lång. Där körde vi fram och tillbaka på knappt startbara mopeder flera dagar i veckan. Problemet, och senare källan till att jag så gott kan skratta åt det hela, var bara att man var tvungen att springa igång mopeden han för tillfället hade i sin ägo. Detta tog för oss mindre starka pojkar lite tid och när mopeden äntligen var igång hade man nästan nått slutet på grusvägen. Då var det alltså bara att vända om och börja om från scratch. Jag kom nu på en annan sak vi brukade göra, som jag hoppas att han mamma aldrig kom på. RP hade privilegiet att ha ett luftgevär hemma. Och så fort vi såg att hans mamma lämnat grusvägen med bilen satte vi igång. Vi gick igenom loppmarkanden som stod i dvala inne i deras stall och tog fram diverse porslinsfigurer vi kunde hitta. Sedan ställde vi upp dem på gården och sköt huvudet av söta små rådjur och kaniner. Väldigt kul tyckte vi.
Jag kommer nu fram till en period ännu lite efter mopedtiden. Eller gick de kanske lite in i varandra? Men detta var i vilket fall eldperioden. Av någon anledning hände det just i en liten by utanför den stad jag själv bor i. Här bodde bl.a RP men även flera av mina dåvarande vänner. Vi fick på något sätt tag på bensin eller annan välbrinnande vätska, stack en bit utanför byn och hällde ut det över marken. Sedan tände vi eld på det och var som i extas! Vem gillar inte att elda liksom? Speciellt barn måste ha något speciellt för det här. Eller så vågar de bara få utlopp för det på ett helt annat sätt. Som äldre lär man ju sig att det är farligt. Och skulle man gå runt och tända eld på saker skulle man ju bli utsatt för häxjakt och häktad av polis för cykelstöld.
Jag vet inte om det var så stor poäng i hela den här historien. Men jag vet att jag kommer att minnas våra upptåg alltid.
Detta var bara en bråkdel, och jag vet att sätter jag mig ner och tänker en stund kommer säkert fler att dyka upp ur minnet. Idag umgås jag inte längre med RP. Det är som med alla, att man går ett steg ifrån varandra i taget. Han hamnade lite fel ett tag, och vi pratade ändå. Sen försvann han ett tag, och vi sågs då och då. Nu hälsar han inte när vi ses på tåget längre. Antagligen tycker han att jag blivit en konstig typ som har konstiga kläder och ägnar sig åt helt fel saker. Men jag kommer som sagt alltid minnas gott om honom, om allt vi gjorde och hur bra det var.
Det som kan sägas vara en slutpoäng med det hela är väl att när jag får barn, vilket jag faktiskt väldigt gärna vill någon gång i framtiden, så ska jag göra mitt bästa för att de ska få ha en riktig barndom, med något mer än saker man skulle klara sig utan.
Hej.
Älskar att hata
Dagens ämne: Avundsjuka
Då jag de senaste dagarna känt mig alldeles för kärleksfull tycker jag nu att det är dags för lite hat. Nedan följer en lista över saker jag hatar. Det är ingen direkt ordning över vilket jag hatar mest utan det är lika stort hat rakt igenom.
1. Metroinsändare
Förr i tiden, jag kan inte förstå hur, så brukade jag roas av att läsa insändare. En del var bra, några var lite tokiga och småkul. Men det som nu står att läsa varje morgon när jag åker till skolan är fan inget nöje! I säkert två veckor har det tjatats fram och tillbaka om cykelbanor och trafikvett. Det har räckt för mig med att läsa rubrikerna, ex: "Svar till Arne: Man cyklar på cykelbanorna!" för att kasta tidningen i huvudet på närmsta medpendlare. Andra ämnen som att kattägare borde se till att deras katter inte äter upp de fina små fåglarna får mig att spy! Eller den värsta av alla! ÅHH! JAG DOG!
Rubriken löd som följer: "Euro ska inte uttalas JORÅ".
Parentes: (Jag läste inte tidningen på flera dagar efter att denna rubrik nått mitt synfält).
2. TV-reklam
Jag tror att detta är den främsta anledningen till att jag så sällan nu för tiden tittar på TV tillsammans med familjen. Jag står helt enkelt inte ut och det finns ingenting mer att säga. Förutom kanske att det är JÄVLIGT SKÖNT att kolla på SVT och TV4 film, där de insett att reklam i programmen/över huvud taget är som mellansnack mitt en låt - fult? Tack till TV-avgiften säger jag.
3. Folk som gnäller över TV-avgiften
Sitt där med er jävla reklam som vrålar ut om "LAAAADBROOOOKES!" eller "KONG KEINO PO LÖRDA" eller "VAR GLAD UNDER MENSEN MED VÅR NYA MODEBINDA!". Det finns för fan inga tjejer som är glada under mensen!
Parentes: (Om du är en tjej och är glad under mensen, ge mig ditt nr så har du en date).
4. Folk som skrattar utan anledning
VAD FAN SKRATTAR NI ÅT?!
5. Folk som hånglar med en när man sover
DET ÄR INTE OKEJ! OKEJ?! Har man gått och lagt sig måste folk förstå att man gör det för att man inte vill ragga på dem!
Parentes: (Jag har hört om en raggningstaktik som går ut på att just lägga sig och "sova". Men får jag er fråga vad ni tänker på som gör detta? Ni får ju bara the wacked ones?!).
6. Folk som går och lägger sig och tänker:
"Nu får jag nog snart hångla! (med en normal tjej)"
7. Störiga högstadiebarn
Och nu tänker ni: "Men du har själv vart likadan!" Och då säger jag: NEJ! Det har jag inte. Jag fick inte vara med och klarade mig därför undan detta beteende.
8. Signaler
Jag hatar signaler. ALLA signaler. Såväl ringsignaler som Msn-pling och feltolkade kvinnoutsända signaler!
9. Folk som letar fel.
NI är fel
10. Lilla torg*
Jag var tvungen att ha en punkt nr 10. Och lilla torg var av någon anledning det första som dök upp.
Fan, jag var ju bra på det här. Förvänta er fler hatlistor :) Kanske är du med nästa gång!
Puss hej!
*Det ligger i Malmö, Dennis. Du har vart där. Suck!
"Lilla torg" i Malmö. Det lilla torget i Malmö. Där för övrigt en bra butik som
säljer begagnade skivor i olika format ligger. Denna veckan köpte jag
Thin Lizzy's "Live and dangerous" som innehåller flera favoritlåtar.
säljer begagnade skivor i olika format ligger. Denna veckan köpte jag
Thin Lizzy's "Live and dangerous" som innehåller flera favoritlåtar.
Då jag de senaste dagarna känt mig alldeles för kärleksfull tycker jag nu att det är dags för lite hat. Nedan följer en lista över saker jag hatar. Det är ingen direkt ordning över vilket jag hatar mest utan det är lika stort hat rakt igenom.
1. Metroinsändare
Förr i tiden, jag kan inte förstå hur, så brukade jag roas av att läsa insändare. En del var bra, några var lite tokiga och småkul. Men det som nu står att läsa varje morgon när jag åker till skolan är fan inget nöje! I säkert två veckor har det tjatats fram och tillbaka om cykelbanor och trafikvett. Det har räckt för mig med att läsa rubrikerna, ex: "Svar till Arne: Man cyklar på cykelbanorna!" för att kasta tidningen i huvudet på närmsta medpendlare. Andra ämnen som att kattägare borde se till att deras katter inte äter upp de fina små fåglarna får mig att spy! Eller den värsta av alla! ÅHH! JAG DOG!
Rubriken löd som följer: "Euro ska inte uttalas JORÅ".
BHASKASDKASDJASDKASDKASDK!!! AAAAAAAAAAAH!!!
Parentes: (Jag läste inte tidningen på flera dagar efter att denna rubrik nått mitt synfält).
2. TV-reklam
Jag tror att detta är den främsta anledningen till att jag så sällan nu för tiden tittar på TV tillsammans med familjen. Jag står helt enkelt inte ut och det finns ingenting mer att säga. Förutom kanske att det är JÄVLIGT SKÖNT att kolla på SVT och TV4 film, där de insett att reklam i programmen/över huvud taget är som mellansnack mitt en låt - fult? Tack till TV-avgiften säger jag.
3. Folk som gnäller över TV-avgiften
Sitt där med er jävla reklam som vrålar ut om "LAAAADBROOOOKES!" eller "KONG KEINO PO LÖRDA" eller "VAR GLAD UNDER MENSEN MED VÅR NYA MODEBINDA!". Det finns för fan inga tjejer som är glada under mensen!
Parentes: (Om du är en tjej och är glad under mensen, ge mig ditt nr så har du en date).
4. Folk som skrattar utan anledning
VAD FAN SKRATTAR NI ÅT?!
5. Folk som hånglar med en när man sover
DET ÄR INTE OKEJ! OKEJ?! Har man gått och lagt sig måste folk förstå att man gör det för att man inte vill ragga på dem!
Parentes: (Jag har hört om en raggningstaktik som går ut på att just lägga sig och "sova". Men får jag er fråga vad ni tänker på som gör detta? Ni får ju bara the wacked ones?!).
6. Folk som går och lägger sig och tänker:
"Nu får jag nog snart hångla! (med en normal tjej)"
7. Störiga högstadiebarn
Och nu tänker ni: "Men du har själv vart likadan!" Och då säger jag: NEJ! Det har jag inte. Jag fick inte vara med och klarade mig därför undan detta beteende.
8. Signaler
Jag hatar signaler. ALLA signaler. Såväl ringsignaler som Msn-pling och feltolkade kvinnoutsända signaler!
9. Folk som letar fel.
NI är fel
10. Lilla torg*
Jag var tvungen att ha en punkt nr 10. Och lilla torg var av någon anledning det första som dök upp.
Fan, jag var ju bra på det här. Förvänta er fler hatlistor :) Kanske är du med nästa gång!
Puss hej!
*Det ligger i Malmö, Dennis. Du har vart där. Suck!
Älska att älska
Dagens tema: Kärlek och att dela sovplats
Facebook, ca kl. 00.15, 7 maj 2009:
Ja, det är en kärleksförklaring. Jag har ikväll fått den jag så länge velat ha!
KASTA OM!
Facebook, ca kl. 00.15, 7 maj 2009:
"Så länge jag trånat efter dig. Antagligen mer än ett år. Vet inte hur många gånger jag intalat mig själv att om jag någonsin får dig, så kommer det iallafall dröja. Men så helt plötsligt - som alltid när man slutat leta - dök chansen upp. Jag tog den. Jag satsade blint, och nu är du här. Nu väntar du. Du väntar på att röras, av mig. Som jag hoppats, men inte riktigt vågat tro. Ledsen, men jag är inte singel längre ;)"
Ja, det är en kärleksförklaring. Jag har ikväll fått den jag så länge velat ha!
KASTA OM!
Varför alla borde bli Danko Jones-fans
Dagens ämne: Finanskris och ekonomisk stabilitet
Jag tänkte här göra ett försök att värva fler personer till en grupp jag själv tillhör:
Jag tänkte här göra ett försök att värva fler personer till en grupp jag själv tillhör:
Danko Jones fan
Jag ser mig själv som ett fan då jag sedan 2005 gått på ett antal konserter.
Och ja, det gör mig cool.
Jag ser mig själv som ett fan då jag nu har TVÅ Danko Jones tröjor.
Ja, det gör mig snyggare.
Jag ser mig själv som ett fan då jag och en kollega(?), kompanjon(?) så fort vi äro fulla sjunger Danko tillsammans.
Ja, det gör att vi får ligga.
Vad jag egentligen ville ha sagt är att i dessa finanskriser är Danko Jones det utmärkta bandet att bli ett fan till. Varför? Jo, här kommer anledningarna.
En biljett till en Danko Jones konsert kostar sällan mer än 200-300 kr, vilket det ÄR värt.
200-300 spänn för en garanterat ösig konsert. Och ja, du kommer också att falla för denne man.
Vad som också är bra är att Danko Jones älskar Sverige!
Du behöver inte åka utomlands för att få se en konsert med bandet vart fjärde år.
Nej, de kommer hem till DIG! Flera gånger på fyra år! Jag har fördelen att bo i Skåne som Danko Jones älskar ännu mer. Jag har hört rykten, från en lärare faktiskt*, att han är gift med en Lundatjej**. Bara det va...
I vilket fall innebär detta (antingen frugan eller det faktum att Bad Taste Records*** är beläget i södra Sverige) att Danko gör ständiga besök här nere.
Skulle det vara så att du bor i Norrland, som min kompis tubbyshow.blogg.se gör, så misströsta inte! Danko Jones besöker även Ume (som jag som är världsvan vet att det heter) då och då. Och då tänker alla som inte bor i Norrland eller inte känner någon som gör det :
"Men döööh! Umeå (fel uttal) är inte nära ALLA i Norrland!"
och då säger jag "JO!"
För vet DU hur vana norrlängarna är att ÅKA LÅNGT?! Det är helt sjukt nästan. Det är konstaterat att det kan GÅ 10 mil för att få festa! 10 MIL!!! Tänk er det Stockholmare, som tar tunnelbanan mellan era åtta olika H&M i centrum. Jag kan även säga er att norrlängarna gärna går till Voullerim då och då (spelar ingen roll var de bor, de går dit ändå). Detta gör de för att hänga och slåss och sånt. Det ska finnas en basist som är bra på att supa som brukar åka (gå) dit.
Så hade du tänkt gå till Voullerim...
Parentes: (Uttalas precis som alla ord på norrländska utan den sista stavelsen/stavelserna, alltså: "Våller". Andra ex: Kaffe = kaff, karamell = karra, öl = ... )
... leta upp den där basisten. Det borde vara kul!
Ett tag framöver hade jag tänkt försöka forma mina inlägg precis som ett Simpsonavsnitt. Vilket jag redan gjort ett försök till här. Hoppas ni håller igång läsandet trots mitt sämre uppdaterande!
Pölse party chefen, out!
* Rykten från lärare är oftast inte sanna, utan skapade utefter en moralisk ram som ska försöka få dig att bli en trevlig prick. ** En tjej från Lund, stad belägen i Skåne. (Döh, bara för att ni inte är Skåningar behöver ni inte överdriva er oförståelse för skånska ord när det gäller såhär simpla saker!) *** Osmakliga Rekord, rakt översatt.
Jag ser mig själv som ett fan då jag sedan 2005 gått på ett antal konserter.
Och ja, det gör mig cool.
Jag ser mig själv som ett fan då jag nu har TVÅ Danko Jones tröjor.
Ja, det gör mig snyggare.
Jag ser mig själv som ett fan då jag och en kollega(?), kompanjon(?) så fort vi äro fulla sjunger Danko tillsammans.
Ja, det gör att vi får ligga.
"This guy gets cooler, this guy gets hotter, this guy gets laid!"
som Danko själv hade sammanfattat det hela.
som Danko själv hade sammanfattat det hela.
Vad jag egentligen ville ha sagt är att i dessa finanskriser är Danko Jones det utmärkta bandet att bli ett fan till. Varför? Jo, här kommer anledningarna.
En biljett till en Danko Jones konsert kostar sällan mer än 200-300 kr, vilket det ÄR värt.
200-300 spänn för en garanterat ösig konsert. Och ja, du kommer också att falla för denne man.
Vad som också är bra är att Danko Jones älskar Sverige!
Du behöver inte åka utomlands för att få se en konsert med bandet vart fjärde år.
Nej, de kommer hem till DIG! Flera gånger på fyra år! Jag har fördelen att bo i Skåne som Danko Jones älskar ännu mer. Jag har hört rykten, från en lärare faktiskt*, att han är gift med en Lundatjej**. Bara det va...
I vilket fall innebär detta (antingen frugan eller det faktum att Bad Taste Records*** är beläget i södra Sverige) att Danko gör ständiga besök här nere.
Skulle det vara så att du bor i Norrland, som min kompis tubbyshow.blogg.se gör, så misströsta inte! Danko Jones besöker även Ume (som jag som är världsvan vet att det heter) då och då. Och då tänker alla som inte bor i Norrland eller inte känner någon som gör det :
"Men döööh! Umeå (fel uttal) är inte nära ALLA i Norrland!"
och då säger jag "JO!"
För vet DU hur vana norrlängarna är att ÅKA LÅNGT?! Det är helt sjukt nästan. Det är konstaterat att det kan GÅ 10 mil för att få festa! 10 MIL!!! Tänk er det Stockholmare, som tar tunnelbanan mellan era åtta olika H&M i centrum. Jag kan även säga er att norrlängarna gärna går till Voullerim då och då (spelar ingen roll var de bor, de går dit ändå). Detta gör de för att hänga och slåss och sånt. Det ska finnas en basist som är bra på att supa som brukar åka (gå) dit.
Så hade du tänkt gå till Voullerim...
Parentes: (Uttalas precis som alla ord på norrländska utan den sista stavelsen/stavelserna, alltså: "Våller". Andra ex: Kaffe = kaff, karamell = karra, öl = ... )
... leta upp den där basisten. Det borde vara kul!
Ett tag framöver hade jag tänkt försöka forma mina inlägg precis som ett Simpsonavsnitt. Vilket jag redan gjort ett försök till här. Hoppas ni håller igång läsandet trots mitt sämre uppdaterande!
Pölse party chefen, out!
* Rykten från lärare är oftast inte sanna, utan skapade utefter en moralisk ram som ska försöka få dig att bli en trevlig prick. ** En tjej från Lund, stad belägen i Skåne. (Döh, bara för att ni inte är Skåningar behöver ni inte överdriva er oförståelse för skånska ord när det gäller såhär simpla saker!) *** Osmakliga Rekord, rakt översatt.
