Cluedo, klart jag spelat det!
Dagens ämne: Engelska mord
Det verkar vara något visst med mord på den Engelska landsbygden. Hur många deckarserier finns det inte om just detta? Ett dussintal gissar jag på, och jag antar också att de alla är verklighetsbaserade: Morden i Midsomer, Poirot, Mrs Marple osv. Och det är väl självklart att man på så många plan som möjligt måste spegla detta fantastiska fenomen! För det är något visst med morden i dessa pitoreska små byar med gamla stenhus, fina bilar och ängar med betande får. Jag ska dra några typiskt karakteristiska exempel nedan, som gör morden just så underbara som de faktiskt är.
1. Invånarna i byarna verkar aldrig gå ner på några djupare emotionella plan. Du behöver aldrig bli ledsen när din/dina anhöriga ev. stryker med. Den mest obscena reaktionen bland rollfigurerna är ju oftast inte mer än ett "Menar du allvar, död? Är jag misstänkt?"
2. Medan mordutredningen fortgår spenderar du mest troligt tiden i salongen med en cognac eller med din dubbelpipiga Walter ute på er privata skjutbana med fantastisk utsikt. Bara njut! Men se dock upp med att skjuta för vilt - du kan för en stund av avsnittet bli den misstänkta!
3. Skulle du till slut bli avslöjad som mördare kan du alltid trösta dig med en stund i rampljuset. Alla mördare får givetvis sin obligatoriska monolog där de avslöjar sina motiv bakom mordet. Oftast är anledningen inte värre än att din morbror (alt. annan släkting) varit riktigt jävla jobbig.
Men det finns självklart sk. "downsides" även med denna typ av finare mord. Med tanke på hur litet Midsomer verkar vara (alla känner alla) och med antalet inspelade avsnitt i åtanke...
Parentes: (Jag har sett min väns föräldrars samling av DVD:er från Aftonbladet med Morden i Midsomer. Tro mig, de är många!)
... så kommer det oundvikligt sluta med att det bara finns en person kvar i bygden, exklusive Barnaby och hans assistent. Se till att den personen är Du, så går allt fint ska du se!
Det verkar vara något visst med mord på den Engelska landsbygden. Hur många deckarserier finns det inte om just detta? Ett dussintal gissar jag på, och jag antar också att de alla är verklighetsbaserade: Morden i Midsomer, Poirot, Mrs Marple osv. Och det är väl självklart att man på så många plan som möjligt måste spegla detta fantastiska fenomen! För det är något visst med morden i dessa pitoreska små byar med gamla stenhus, fina bilar och ängar med betande får. Jag ska dra några typiskt karakteristiska exempel nedan, som gör morden just så underbara som de faktiskt är.
1. Invånarna i byarna verkar aldrig gå ner på några djupare emotionella plan. Du behöver aldrig bli ledsen när din/dina anhöriga ev. stryker med. Den mest obscena reaktionen bland rollfigurerna är ju oftast inte mer än ett "Menar du allvar, död? Är jag misstänkt?"
2. Medan mordutredningen fortgår spenderar du mest troligt tiden i salongen med en cognac eller med din dubbelpipiga Walter ute på er privata skjutbana med fantastisk utsikt. Bara njut! Men se dock upp med att skjuta för vilt - du kan för en stund av avsnittet bli den misstänkta!
3. Skulle du till slut bli avslöjad som mördare kan du alltid trösta dig med en stund i rampljuset. Alla mördare får givetvis sin obligatoriska monolog där de avslöjar sina motiv bakom mordet. Oftast är anledningen inte värre än att din morbror (alt. annan släkting) varit riktigt jävla jobbig.
Men det finns självklart sk. "downsides" även med denna typ av finare mord. Med tanke på hur litet Midsomer verkar vara (alla känner alla) och med antalet inspelade avsnitt i åtanke...
Parentes: (Jag har sett min väns föräldrars samling av DVD:er från Aftonbladet med Morden i Midsomer. Tro mig, de är många!)
... så kommer det oundvikligt sluta med att det bara finns en person kvar i bygden, exklusive Barnaby och hans assistent. Se till att den personen är Du, så går allt fint ska du se!
Vadan speglarna?
Dagens ämne: Saker man undrar men inte tar reda på
Jag var ute på en promenad, då det här i husets pratats om att det var 30 grader varmt ute på gården. Detta var anledningen till att jag höll mig inne tills kvällningen. Hade jag tyckt om extrem värme hade jag väl stannat i Thailand?
Jag var ute på en promenad, då det här i husets pratats om att det var 30 grader varmt ute på gården. Detta var anledningen till att jag höll mig inne tills kvällningen. Hade jag tyckt om extrem värme hade jag väl stannat i Thailand?
Glatt strosande i det som kallas gamla stan upptäcker jag något jag aldrig tidigare lagt märke till - tjuvtitt-speglar! Vad har man dessa till, undrade jag. Det kan ju inte vara till någon fördel när man fickparkerar? "Se, där sitter Einar och Märta och dricker kaffe, det var ju bra att se nu när jag ska parkera här utanför!" Nej, den teorin kasserade jag snabbt. Det måste ju vara för dem som sitter inne i huset? Och någon funktion måste de ju ha. De finns ju på nästan alla små hus här! Kan det vara för att ha uppsikt över gatan? "Oh, där kommer Knut. Einar, sätt på kaffet! Han är här om en och en halv minut" Eller kan det vara för att Märta vill slippa stöta på någon när hon går ut för att hämta tidningen? "Attans, här kommer Knut. Han vill säkert ha kaffe. Tur att jag har mina sidospeglar så att jag kan se när han gått förbi!"
Ingenting verkar logiskt, och jag måste ha ett svar på denna gåta!
Jag har börjat tveka på min förmåga att googla bra, då jag utan resultat febrilt letat förklaringen till dessa speglars existens. Men kanske är det google jag ska skaffa mig en tveksammare inställning till, för en av mina vänner som kan mycket (jag har bara vänner som kan mycket, det är mest praktiskt) visste genast svaret på min fråga: Varför har man speglar ut mot gatan i sina fönster?
Vän: "Det är sådana snea speglar.."
Jag: "Ja?"
Vän: "De bildar 45 graders vinkel och så kan man sitta inne vid sitt köksbord typ och se både till höger och till vänster"
Jag: "För att?"
Vän: "För att folk är så jävla nyfikna på allt och alla"
Jag: "Jaha.."
Vän: "Folk har inget vettigare för sig än att bry sig om vad alla andra har för sig"
Det var så enkelt, och så dumt. Och nu har jag fått svar på den frågan. Jag är tillfredsställd, men samtidigt en smula besviken på förklaringen. Jag hade faktiskt väntat mig någon funktion som var en genial lösning på ett oerhört problem...
Min promenad den fortsatte i vilket fall efter gamla stan ner mot stranden, och då kom min andra fråga för dagen. En andra sak man undrar men inte tar reda på:
Var var Agneta på dagens joggning med Friskis & Svettis?
/Kastaom
Rättelse: Min far hävdade att speglarna i fråga kallas Sladderspeglar (alltså skvallerspeglar fast på skånska). Han ringde upp sin far för att bekräfta detta och det visade sig mycket riktigt. Nu passar jag också på att be Google om ursäkt då flera resultat under "Skvallerspegel" fanns att finna!
Vet ni...
... vad Jesus hade behövt för
att gå på vattnet om han hade
varit överviktig?
Svar: tjock is
- Amenåååh!
Magnus Uggla
Händelsen jag ska beskriva utspelade sig i början av den gångna helgen, när jag och ett gäng skåningar anlände till min familjs sommarstuga i Glasriket.
Förväntansfulla gångade vi nedför trappan som från parkeringen på kullen leder neråt sjön och stugan som ligger ett klent stenkast därifrån. Till min förfäran har denna min barndomsidyll gått ner sig lite under den vargavinter som plågat oss, och taket över utomhusdiskplatsen (vilket ord!) hängde halvt kollapsat på sned. Inte mycket att göra åt detta, tänkte jag och längtade in till stugan när vi rundade dess hörn till altanen. Nyckeln sattes i låset, och jag vred om hälsade alla "VÄLKOMNA TILL VÅR.. vad fan?"
Som tur var var det bara en uggla, och vi döper honom till Magnus innan vi begraver honom i backen med tal och tvivelaktig körsång. När vi senare fyllt våra magar med varmkorv och öl och vin, något sorgsna över Magnus tragedi och olyckssamma öde, så finner vi ändå tröst i följande:
Synen som mötte mig var prydnanssaker, så som ljuslyktor och dylikt, slängda på golvet. Trots att jag inte riktigt kunde sätta fingret på exakt vad som var fel, så var det inte detta som brukar möta mig när jag anländer ett år efter senaste besök. Stugan lämnas alltid prydligt städad, och visserligen instängd i gammal luft, men ändå i ordning av den som åker därifrån sist. Så var inte fallet.
Jag vänder mig om till min syster och resten av gänget som glatt knäckt första ölen ute på altanen, och fortsatt att släpa upp packning. Ingen har lyssnat på mig. Min första tanke var att vi haft inbrott...
Parentes: (Ett antal gånger har stugan och andra i omgivningen utsatts för inbrott. Då har tjuvarna i fråga oftast fått med sig saker som kepsar och flugsmällare)
... och jag ryckte i min syster för att få hennes uppmärksamhet. Tillsammans gick vi in i stugan och jag pekade på de nedvälta tingen. Vad har hänt?
Då får vi syn på inkräktaren: Under köksbordet ligger en stor fågel med ryggen mot oss, alldeles stilla. Och samtidigt som vi drar slutsatsen att denna ställt till med all röra, får jag också upp ögonen för all spillning han dekorerat stugan med. Köket är fullständigt nerskitet på såväl möbler som golv, och elgrillen vi tänkt grilla vår efterlängtade middag på likaså. Vi ropar till oss de andra och pekar på fågeln.
"Det är en uggla" säger den mest naturintresserade av oss, och eftersom han också är manligast får han äran att dödförklara den. Ugglan läggs på trädgårdens baksida medan vi börjar sanera stugan. Medan jag följer fågelbajsspåren (vilket ord!) längre in i stugan ber jag samtidigt till Gud att en hel koloni med ugglor inte ska ha uppstått.
"Det är en uggla" säger den mest naturintresserade av oss, och eftersom han också är manligast får han äran att dödförklara den. Ugglan läggs på trädgårdens baksida medan vi börjar sanera stugan. Medan jag följer fågelbajsspåren (vilket ord!) längre in i stugan ber jag samtidigt till Gud att en hel koloni med ugglor inte ska ha uppstått.
Som tur var var det bara en uggla, och vi döper honom till Magnus innan vi begraver honom i backen med tal och tvivelaktig körsång. När vi senare fyllt våra magar med varmkorv och öl och vin, något sorgsna över Magnus tragedi och olyckssamma öde, så finner vi ändå tröst i följande:
1. Antagligen var Magnus stupfull och hög på en stor dos crack, vilket ledde honom till att leta fyllekäk mitt i natten. Han tar sig ner genom skorsstenen, och redan nära döden börjar han febrilt leta efter föda. Men ack, blir han inte förbannad när han upptäcker att han inte har några tummar, och därför inte kan öppna skåp, och bestämmer sig då istället för att under sina sista levande timmar skita ner hela stället som hämd.
2. Det hade varit mycket jobbigare om det faktiskt hade varit en inbrottstjuv som tagit sig in genom skorsstenen, slagit sönder prydnadssakerna, skitit över hela stället och sedan dött under köksbordet.
